De bedömningsmatriser jag jobbat med hittills har alla haft det problemet att de fokuserar till 100% på hur nära eleven är de kursmål som satts upp. Även om det naturligtvis kan vara intressant att veta är det ofta både svårt för eleven att tolka in varför de ligger där de är, och det är också svårt för läraren att bedöma riktigt på alla de olika staplarna.
​

När jag tog mig tid att göra egna matriser istället för att kopiera andras valde jag därför att låta dem fokusera på kursens olika moment och hur eleven låg till på dem. Vårt läsprojekt fick därför en egen ruta, kapiteltesterna fick en egen och sedan finns olika textgenre som egna rutor. Det här upplägget visar inte direkt hur nära eleven är olika kursmål specifikt, men det blir tydligt för både mig och dem hur väl de klarat olika delar och hur studiearbetet fortskrider överlag.
​

Jag använder färger i matriserna eftersom de är universella och enkla att uppfatta. Vi har inget gemensamt språk i klassrummet och det är bäst att hålla allting så visuellt och enkelt som möjligt. De olika rutorna är därför oftast röda, gula eller gröna. Ibland är de bara röda eller gröna och det är i moment där det bara krävs ett deltagande (som i läsprojektet - antingen har de lämnat in eller inte).
​

Det kan till exempel stå "struktur, preteritum" i kommentarsrutan och då är det bara det som fattas tills de är gröna. En kommentar är lätt att lägga till genom att högerklicka på rutan där den ska vara och välja "kommentar".
​

Ibland fotar jag av elevernas texter och lägger dem i en egen flik i matrisen. Det är lätt att lägga till fler flikar genom att klicka på det lilla plusset längst ner till vänster. Sedan kan man döpa flikarna till texttyp och datum eller vad man vill. Det är lätt att ta fram flikarna och prata om elevens gamla texter när som helst. Vi kan sitta i klassrummet och vara igång med att skriva och jag kan ta fram en gammal text för att göra eleven uppmärksam på fel som återkommer eller annat som jag vill att de ska tänka extra på. På det här sättet finns alla gamla texter alltid med och det sparar tid och energi i längden.

För ungefär ett halvår sedan började jag skapa en tidslinje till min son som jag tänkte sätta fast på väggen (linjen alltså!). Jag tänkte att badrummet är den perfekta platsen att sätta den på, där kommer man liksom inte undan!

Vid det här laget har jag lagt ganska mycket tid på den och det har blivit alltfler cirklar med händelser. Jag tänkte att kanske fler vill ha den till någon klassrumsvägg eller så. Totalt blir den ca 3 meter, så den passar på en längre vägg.

Eftersom jag är IT-pedagog har jag gett den en liten twist jämfört med andra tidslinjer. De olika cirklarna med händelser har ibland en eller flera QR-koder. Några koder är röda och andra är blå.

De blå koderna leder till dokumentärer från Hermans Historia, Harrisons historia, UR eller YouTube. Man bara håller upp sin enhet mot koden så startar den.

De röda koderna är coolare! De leder direkt in i olika VR-världar! Jag tänker mig att det kan hänga en enkel VR-hjälm i plast bredvis tidslinjen (de kostar bara någon hundring). Man scannar koden som vanligt och sedan för man in i mobilen i skåran på hjälmen, tar på sig den och WOOOOW!

I VR-väldrarna får eleverna besöka Birka, gå på guidning i Al-Aqsa-moskén (där Temelherreorden grundades), gå på tur i Notre Dame eller stå mitt i attacken på Pearl Harbor. En del är hela VR-filmer, andra är 360° filmer. Tyvärr finns det i stort sett inget material i VR på svenska, så det som jag länkar till är alltid på engelska, men det är sådant man får ta. Hur som helst blir det spännande upplevelser för eleverna med lite mer wow-känsla och lite coolare!!

Nu har det hänt något riktigt kul! Kommunen har köpt in två uppsättningar VR-hjälmar och jag har fått förtroendet att trycka ner dem över öronen på mina elever! Det ska bli så kul!

VR är verkligen det nya svarta! Allt blir plötsligt möjligt och det är oerhört kul att träda in i olika världar med olika sinnen. Idag behöver vi inte nöja oss med att tala om Mona Lisa, eleverna kan gå till Louvren, kliva in genom dörren och gå runt bland tavlorna i sin egen takt.

Många av våra elever läser också yrkes-SFI och för dem blir det en fantastisk möjlighet att se skolmiljöer, stora sjukhus eller vad de nu vill. Antingen kan alla elever se samma värld som de sedan får träna på att beskriva, eller så får de besöka olika världar och berätta för varandra.

Klassrummet sträcker sig inte längre bara till väggarna, vi kan träda in på olika platser lika lätt som man visar en stillbild på projektorn. Kompletterat med ljud blir upplevelsen starkare och mer minnesvärd!

I skrivandet stund vet jag inte hur jag ska lösa riktigt alla detaljer i det, det finns några frågetecken som vilka system som är gratis och hur man ska göra när eleverna ska logga in på olika ställen. Jag tänker mig ändå att vi inte kan vänta med att börja bara för att allt inte är på plats. Jag har till oktober för att räta ut så många frågetecken som möjligt och sedan måste man helt enkelt våga prova. Våga stå där inför eleverna och erkänna att "jag har aldrig gjort det här förut och ni måste hjälpa mig. Vi måste hitta arbetssättet tillsammans, ni är lika mycket pionjärer som jag!". Då blir upplevelsen något man delar med sina elever av fler anledning än en och det gör det till en wow-upplevelse!

Nearpod är en tjänst som hjälper dig att göra PowerPoint-presentationer med en twist. Inte bara en twist, faktiskt, utan hur många som helst! Tidigare har NearPod bara funnits som en ganska dyr betaltjänst, men till min förvåning upptäckte jag idag att de har släppt de flesta av sina tjänster till gratiskonton! Det var ritkigt kul och kreativiteten fick nytt liv!
​

Om man ska förklara Nearpod är det bäst att först tänka på en vanlig PowerPoint-presentation. Du kan göra slides på precis samma sätt i Nearpod. Det riktigt fina är att du också kan ladda upp gamla PowerPoints om du har någon som du redan gillar, men vill hotta upp!
​

I gratisversionen kan du sedan lägga till olika frågor, tankekartor, åsikter och till och med lucktexter som eleverna får jobba med samtidigt som du förklarar. Efter kanske två slides om till exempel verb kan man lägga in en fråga; "Är stol ett verb" och låta eleverna svara. Då ser man direkt om de hänger med eller om man behöver förklara lite till!
​

Eleverna loggar in på din presentation med en kod och sitt namn, på samma sätt som de gör vid Kahoot. Sedan ser de presentationen på sina enheter och de kan interagera och vara delaktiga under genomgången. Har man betalvarianten kan man till och med lägga in VR-delar i sin presentation så eleverna får gå omkring lite i London en stund när du pratar om det! Det blir inte coolare än så!!
​

Det här var så kul att jag kommer att göra en bättre web-skola om det, men det får bli längre fram.

Efter att nya läroplanen kom 1 juli har flera kritiserat att barn ska använda digitala verktyg redan i förskolan. De som kommer med kritiken måste rimligtvis se gamla rymd-spel från 80-talet framför sig där man satt med en joystick och sköt ner rymdskepp timme efter timme. Ganska hjärndött, kan jag hålla med om (även om jag gjorde det själv!). När man tar del av den kritik som inkommit är det uppenbart att den ofta grundar sig i en av två saker. Antingen handlar det om rädsla för att barnen ska fördummas av snabb underhållning och växa upp till asociala dumstrutar. Eller så handlar det om risken för det passiva stillasittandet. Vad det gäller det sistnämda är det verkligen en farhåga att ta på allvar, men inte när det gäller det första.
​

Om du någon gång använt Excel kommer du snabbt att känna igen dig i Googles kalkylprogram. Det är samma system med en massa rutor som du kan skriva text eller siffror i. Fördelen med att använda ett kalkylprogram jämfört med att skriva i ett dokument är att du alltid får proffsigt knivskarpa rader och dessutom kan programmet göra beräkningar åt dig så du slipper! För en lärare är det till exempel bra att programmet på egen hand kan räkna ut medelresultat eller procentsatser på en tiondels sekund.

Nu börjar det roliga! Nu ska vi be datorn att räkna ut hur många procent rätt eleverna hade! När vi vill tala om för kalkylprogrammet att det ska räkna åt oss skriver vi ett "=" först i rutan. Då vet datorn att den ska tänka själv och den kommer att spänna alla sina hjärnceller för att göra det så snabbt den bara kan! Efter "=" skriver du vad den ska räkna ut. Eftersom procent är resultat / totalpoäng måste vi tala om att det är det som den ska räkna. Gör bara så här nu!

Nu kommer du till det enklaste! Nu har du ju gjort en fin formel och visat resutatet som procent och allt ser rätt och bra ut. Då behöver du inte göra samma sak fler gånger! Istället ställer du dig på rutan med "50,00%" och trycker ctrl+c eller högerklicka och välj "kopiera". Sedan markerar du alla celler framför eleverna genom att hålla in vänster musknapp och dra ner och sedan trycker du ctrl+v eller högerklickar och väljer "klistra in". Såg du vad lätt det var! Alla elevernas procentsatser visas nu framför dem! Poff, bara!!!

Nu är det bara en sak kvar och det är att räkna ut medelvärdet. Här måste man leta upp de hjärnceller som många av oss inte använt sedan högstadiet, men som innehåller det där med var det ska vara parenteser i en matteformel. Du minns det där om att gånger och division går före plus och minus (tänk att du skulle få praktisk nytta av att ha tragglat det, det trodde du aldrig, va?).

Nu ställer du dig i rutan för "Medelvärde" i raden "Datum resultat" och sedan skriver du bara precis som jag säger! Skriv nu: =(summa:D3:D6)/4
= - talar om att det här är en formel som datorn ska räkna ut själv
() - omger det som ska räknas ut för sig (precis som i vilken matte som helst. Här ska datorn alltså räkna ut summan av alla de rutor som står mellan de markerade rutorna.
D3 och D6 - Det är de rutor där datorn ska börja och sluta räkna. Du kan skriva rutans namn direkt eller klicka på rätt ruta.
/ 4 - Det var fyra elever som gjorde provet så summan ska delas med 4 för att få ett medelvärde.

Att börja jobba med bedömningsmatriser är det i särklass bästa jag gjort som lärare! Det är helst otroligt vad mycket det höjer motivationen och förståelsen för elevens eget ansvar. Jag hade läst mycket om bedömningsmatriser innan jag började, men jag gick länge och väntade med att komma igång eftersom jag förställde mig att det skulle ta mycket tid som i värsta fall inte gav något tillbaka. Till slut fick jag ändå ändan ur och det är jag glad för! Det tar inte mycket tid och det ger otroligt mycket! När jag ser AHA-upplevelsen i elevernas ögon blir det värt allt. De vet exakt vad de ska fokusera på och jag märker att de börjar tycka att det känns meningsfullt att läsa hemma när bit efter bit i matrisen blir grön och de kan se sin egen väg mot målet.

Google Drive är en plats där man kan lägga sin saker - varken mer eller mindre. En "drive" är helt enkelt en lagringsplats på en dator. Det kan vara en hårddisk, en cd-rom, en diskettstation eller vad som helst som det går att lägga prylar på. Alla de där bokstäverna du ser när du klickar på "Den här datorn" på skrivbordet - det är olika driver! Google Drive är alltså Googles lagringsplats, eller varför inte bara "lager". Googles lager!

Alla som har ett Google-konto har lite gratis plats på detta enorma lager där man kan lägga upp sina dokument eller bilder. Fördelarna är att de ligger tryggt och säkert, att man når dem från olika enheter och att man lätt kan dela dem med andra.

När du kommit så här långt är du redo att gå över till del 2:
Googles Kalkylprogram​

Idag är suget efter digitaliserade lärare så stort att det ofta inte behövs mer än ett intresse för att komma framåt, men det finns också utbildningar för dig som vill bli bättre på att arbeta med IKT. Jag har läst några av dem och tänkte att jag kan lägga in en recension för alla som går i plugg-tankar.

Digital kompetens och lärande (Umeå):
Umeå Universitet ger två distanskurser på 7,5 poäng som heter "Digital kompetens och lärande". Jag har än så länge läst den första av dem och den var riktigt bra. Kursen tog upp grundläggande delar inom flera olika områden som en IKT-pedagog måste ha koll på. Vi läste GDPR för lärare, upphovsrätt, vetenskapliga teorier kring distansutbildning, sociala medier i skolan, källkritik och vad styrdokumenten säger om digital kompetens.
 Kursen hade ett bra upplägg och det var hela tiden lätt att se vad man skulle läsa och göra och till vilken dag. Tyvärr upplever jag att kursinnehållet inte motsvarade 7,5 poäng. Det var inte mindre än 8 inlämningsuppgifter på 2-3 sidor som skulle göras och till varje var det en hel del litteratur. Det blir mer än en uppgift per poäng och det känns lite i överkant. Den som vill gå kursen gör därför klokt i att avsätta lite mer tid än 25%.
Länk till utbildningen!

Fokus på IKT i språkundervisningen (Uppsala):
Uppsala Universitet ger också en distanskurs inom IKT som heter "Fokus på IKT i språkundervisningen". Den är också på 7,5 poäng och här tycker jag att kursinnehållet och arbetsinsatsen stämde mycket bättre med poängantalet.
 Den här kursen var långt mer praktiskt inriktad än den i Umeå. Vi läste litteraturen och gjorde praktiska uppgifter hemma och sedan träffades vi på web-seminarier för att redovisa för varandra vad vi gjort och hur det gått. Det var ett väldigt bra upplägg som gjorde att vi fick inblick i en rad olika verktyg som kan användas språkutvecklande. När jag läste var vi dessutom ett riktigt roligt gäng som hade kul när vi sågs och det var helt okej att erkänna att man inte lyckats så bra. Det hände mig en gång att jag klantat mig och ett av mina "experiment" gick åt fanders, men jag redovisade ändå, alla skrattade och alla lärde sig något.
Länk till utbildningen!

Microsoft Certified Educator
Microsoft har länge erbjudit egna utbildningar och möjligheten att ta deras olika certifikat. När jag läste till datatekniker vid millennieskiftet betydde MCE Microsoft Certified Engineer, men det är tydligen stenålder nu! Idag är det ett certifikat för lärare välden över som vill arbeta mer digitalt och kollaborativt.
 Till skillnad från Microsofts andra certifikat behöver man inte göra ett kontrollerat prov i slutet av utbildningen. De har istället valt att göra den helt på användarens villkor. Efter att man skrivit in sig läser man modulerna i sin egen takt och gör mindre prov efter varje modul. Var och en kan avverka delarna i den takt man själv vill.
 Utbildningen innehåller en stor del kollaboration och hur man arbetar integrerande med skolor i andra länder och världsdelar. Sedan är det också gamifiering och en del om hur Microsofts olika verktyg kan användas av lärare.
Länk till utbildningen!

Jag har flera gånger skrivit om min kärlek till Kahoot, men jag har faktiskt aldrig tagit mig tid att lugnt och ordentligt förklara hur man skapar en Kahoot från början. Därför ska jag göra det nu!
Kahoot är ett verktyg som gör det möjligt att skapa roliga och medryckande frågesporter på ett enkelt sätt. Oftast är det snabba kunskapsfrågor, men man kan också ha frågor som kräver längre tid. Kahoot kommer automatiskt att lägga till medryckande musik till dina frågesporter, vilket gör det roligare.
När du startar din Kahoot kan du låta eleveerna skriva sina riktiga namn eller uppmuntra dem att vara anonyma. Anonymiteten är bra om det bara är en träning som inte ska andas så mycket prestige, men med riktiga namn kan elevernas svar ge underlag för formativ bedömning.

Okej, då börjar vi! Kahoot är uppbyggd på två olika hemsidor (och en app, men nu använder vi datorn!). Du ska gå till adressen www.kahoot.com. Det finns också en www.kahoot.it, men den är till för elever som vill spela, det är på com-adressen som lärare håller till.

Om du prompt vill göra en egen Kahoot trycker du på "create". Sedan kan välja på tre olika typer där "quiz" är det vanligaste. "Jumble" är en annan typ där eleverna ska dra svar i rätt ordning och det passar perfekt om man vill träna ordföljd!

När du kommer till sidan som ser ut som bilden ovan skriver du in frågor och svar. Det rätta svaret markeras i grönt och det går att markera mer än ett svar som rätt. Högst upp till höger kan du lägga till bilder eller YouTube-klipp för lite extra wow-känsla. Jag brukar ta mina bilder från Pixabay. Om du väljer att lägga till ett YouTube-klipp kommer tiden inte att börja räkna ner förrän klippet spelats upp klart, så du behöver inte tänka på att välja in mer tid till dem.

Så där! Nu är du registrerad och du har en Kahoot att visa. Då är det bara en sak kvar och det är att starta den i klassrummet och höra eleverna jubla! Det finns två sätt att starta en Kahoot. Det ena är att välja "Play" och det andra är att välja "Challenge". 

Om du står i klassrummet och vill spela direkt väljer du "Play" och efter det "Classic". "Challenge" är en funktion som gör att en Kahoot kan pågå under en eller två veckor och man kan då ge Kahoot-numret som läxa!
När du valt "Play" och "Classic" kommer ett nummer att visas på skärmen och det numret ska eleverna skriva in på sina telefoner. De går då till www.kahoot.it (OBS! .it) eller till Kahoot-appen. Men här kan du vara lugn! Jag har gjort Kahoot med hundratals elever och det är märkligt, men det har faktiskt aldrig hänt att någon inte vetat hur man gör. Oavsett vilket land man kommer från, eller hur gammal man är så kan man spela Kahoot. Det är bara att köra!

Att göra en Kahoot brukar vara omåttligt uppskattat och det går att använda det till mer än ren frågesport. Det senaste jag testade var att göra en hörövning med hjälp av Kahoot. Det funkade bra! Eleverna tyckte att det var kul, men en annan fördel är att jag som lärare får deras resultat i en tuff lista efteråt!