OneNote

MS OneNote är ett suveränt tillägg till Office-familjen. Det har faktiskt funnits sedan 2003, men programmet har levt en lite undanskymt tillvaro fram tills nu. Kanske är det lanseringen av Office 365 som fått fler att uppmärksamma OneNote. I och med möjligheterna till onlinearbete och kollaboration gick användningsområdena upp i taket.

Jag använder OneNote till mina studier på lärarutbildningen. Jag har tre terminer på deltid kvar till legitimation och jag försöker tänka långsiktigt. Mitt största problem med anteckningar har aldrig varit att de skulle vara svåra att göra i stunden, utan att de försvinner och det är svårt att återanvända det man gjorde förra terminen.

OneNote är i grund och botten ett riktigt enkelt program som låter dig göra anteckningsböcker på datorn. Precis som riktiga anteckningsböcker kan de ha olika flikar med sidor bakom. Precis som i riktiga anteckningsböcker kan du också både skriva, rita och lägga in bilder och länkar. En tuff funktion är att du kan skriva för hand på skärmen med penna och OneNote är riktigt duktig på att förstå och omvandla dina kråkfötter till datatext. Fördelen med det är inte bara att den tar mindre plats och är lättare att läsa, utan att den blir sökbar och det är lätt att hitta det där du skrev om Napoleon eller vad det nu kan ha varit. ​

På första fliken i min anteckningsbok finns allmän information om universitetet med scheman, kontaktuppgifter och liknande. Där ligger också mina inloggningsuppgifter och annat som man behöver varje dag. De andra sidorna är ägnade åt studier, länkar, bilder, anteckningar och allt annat man måste hålla reda på.

Första gången jag hörde talas om att man kunde bli Microsoft Certified Educator tyckte jag ärligt talat att det mest lät lite gulligt, men inte så mycket mer än så. Jag tänkte på de omfattande utbildningar som ofta ligger bakom Microsofts andra certifieringar och och jag tänkte (dumt nog) att det har var någon söt mini-variant de mest skapat för att göra reklam för sig själva. När jag började titta på utbildningen (jag ville mest ha det gulliga märket!) började jag inse att det inte var någon light-variant av ett riktigt certifikat, det här var på riktigt.

Eftersom min kommun använder Google Education Suite iställlet för Microsoft Teams undersökte jag om inte Google hade ett certifikat och det hade de (så klart). Jag började gå igenom de olika modulerna och även om det var mycket reklam insprängt (det ska inte förnekas!) så var det också en stor del vettigt och genomtänkt innehåll om allt från olika verktyg till säkerhetsnivåer i systemen och rekommendationer för att hantera nätmobbing. Det kändes bra att hela utbildningen var på svenska för även om jag klarar att kommunicera till vardags på engelska är till svårare när det gäller tekniska uttryck och namn på menyer i programmen och liknande. Till min stora glädje (faktiskt!) var certifieringsprovet inte alls så lätt, men jag klarade det! Det känns som att det blir mer värt något om det har varit svårare så det var bara bra.

Till min hjälp under studietiden hittade jag en privat grupp på Facebook där alla studerade till certifieringsproven på olika nivåer och där stämningen var god. Gruppen finns här:
www.facebook.com/groups/googleteachers
  
Både Google och Microsoft har certifikat på flera nivåer som man kan läsa sig till. Det finns också "badges" och certifikat man tilldelas efter att man arbetat med innovativa lösningar, men de flesta läser man sig till och betar av ett och ett. Sedan kan man ha väggen bakom sitt skrivbord så där sjukt snygg med en massa certifikat. Så där som det brukar se ut hos bilverkstäderna. Det är coolt!
​
Utbildningen till Google Certified Educatior hittar du här:
https://teachercenter.withgoogle.com/certification_level1

Utbildningen till Microsoft Certified Educator hittar du här:
https://education.microsoft.com/sv-se