Nearpod + Padlet för interaktiva lektioner

Vad är Padlet?

Padlet är ett verktyg som låter flera personer dela en anslagstavla på nätet. De här kan ställas in lite olika från början, men den bredaste varianten låter alla som har länken publicera vad de vill. Det går att skriva meddelanden eller lägga upp bilder och man kan också rösta på andras inlägg genom en enkel gilla-funktion. Padlet fungerar utmärkt för alla typer av brain-storming när eleverna ska samla ord eller meningar inför ett projekt.
Det finns olika sätt att skapa sin Padlet från början, det går tillexempel att få hela vyn som en världskarta där eleverna får pricka in platser, kanske för att göra beskrivande texter om sin hemländer och dela med varandra.
​
När man har skapat sin Padlet finns det olika sätt att bjuda in andra att ta del av den. Man kan dela en länk, en QR-kod eller bjuda in personer direkt via deras e-postadresser. Det går också att lägga din Padlet direkt i ditt Google-klassrum eller dela den på Facebook.

Vad är Nearpod?

​Nearpod är ett verktyg där man kan skapa interaktiva ”Powerpoints” med kontrollfrågor eller kollaboration. För att göra det riktigt enkelt kan man ladda upp Powerpoints som man har liggande istället för att skapa nytt material från scratch. Som många andra digitala verktyg finns det en gratisversion och en betalversion, men redan i gratisversionen kan man göra kontrollfrågor (quiz), post-it lappar och tävlingar. Nackdelen med att använda de post-it lappar som finns i Nearpod är att de inte kan användas igen sedan så att eleverna kan göra ändringar eller arbeta vidare med det som samlades in. Därför tycker jag att det är bättre att använda två verktyg, så svårt är det inte att växla mellan dem under lektionen.
Det finns fler verktyg med liknande funktioner som de Nearpod erbjuder, till exempel Mentimeter och numera även Kahoot, men jag föredrar Nearpod eftersom det går att ladda upp alla ens gamla Powerpoint-prestentationer och sedan bara ”hotta upp” dem lite.

Ett lektionsupplägg med de båda verktygen ​​

Jag valde att göra ett lektionsupplägg där eleverna skulle jobba med beskrivande text. Beskrivningar av olika slag ingår som en del i många andra textgenre och det är många elever som tycker att det kan vara svårt att komma på vad ed ska skriva. Det slutar i värsta fall med att deras skrivuppgifter inte kan få godkänt med ett ”- omfång” som kommentar. Eleverna behöver lära sig att utveckla och beskriva mer och det tänkte jag ägna en lektion åt.
​
Först måste man tänka igenom vad det är en beskrivande text handlar om. Det man i första hand måste fånga är detaljerna och då gärna med så många sinnen som möjligt. Det andra eleverna måste behärska är användandet av adjektiv. Allt som ska beskrivas kräver att adjektiven sitter som ett smäck. Jag valde därför att bygga en lektion kring att uppmärksamma detaljer och med mycket grammatik runt adjektiv.
Det allra första steget i lektionen är att väcka intresse för ämnet och jag valde att göra det genom att visa på autentiska skrivuppgifter från elevernas lärobok där det förekommer beskrivningar som en del av uppgiften. Det kan handla om att beskriva en plats, en person eller ett skolbibliotek som behöver förbättras.

​När intresset är väckt börjar vi prata om adjektiv. Jag visar ett par Powerpoint-bilder som förklarar vad ett adjektiv är. Det här steget kommer att vara nytt för vissa och repetition för andra, men så är det alltid inom vuxenutbildningen. Efter det kör jag en kort kontrollfråga för att se att eleverna är med ”vilket av de här orden är ett adjektiv”. Eleverna får
fyra ord att välja på och med lite tur har inte alltför många fel. Den här kontrollfrågan är inte bara för att jag ska se att de hänger med, utan den fungerar också som en väckarklocka som tidigt i lektionen får eleverna att bli uppmärksamma på att det kommer att komma kontrollfrågor. En kort ”räta-på-ryggen-aktivitet” skulle man kunna säga.
​

​Efter att vi talat om vad adjektiv är får se samla enstaka adjektiv till en bild. Bilden jag visar föreställer en massa olika frukter och den är egentligen en utskuren del av en större bild, men det vet eleverna inte än. De samlar alla adjektiv
de kan komma på och jag uppmuntrar dem att inte bara skriva färg och form, utan också smak och gärna subjektiva ord som ”god” eller ”äcklig”.
​

​När vi har ett gäng adjektiv samlade får eleverna gå tillbaka till Nearpod och vi talar nu om adjektivets böjning. En god apelsin, men ett gott äpple och många goda äpplen. När genomgången är klar får de går tillbaka till sina ord och göra meningar istället. Här kan man behöva lägga lite tid på att hjälpa eleverna och prata om och rätta de meningar som blev fel. Eftersom kollaborationen är anonym behöver ingen känna sig utpekad.
​
​​När vi har kommit så här långt gör vi samma sak igen med två andra utskurna delar av en stor bild. Först kommer en del där man ser en man och sedan en del med många människor. Eleverna får jobba med att hitta ord och göra meningar. De får också rätta varandras meningar så allt blir rätt. Slutligen får eleverna höra en ljudfil med sorl och trafikljud från en gata. Det är inte lätt att beskriva ljuden i ord, men här kan man som lärare träda in lite mer och beskriva enstaka ljud som hörs. En bil som tutar eller klirret från pengar.

​När vi kommit så här långt är vi nästan färdiga med texten. Nu återstår bara att eleverna ska läsa igenom kompisarnas meningar och trycka på ”gilla-symbolen” för de meningar de tycker bäst om. Dem drar jag sedan åt sidan och under varandra i en passande ordning så att de bildar en snygg och komplett beskrivande text av den stora bilden. Eventuellt kan man tala lite om tema-rema, pronomen och liknande om man hinner, men med stor sannolikhet kommer den beskrivande texten bli riktigt bra även om man bara drar ihop meningarna efter varandra. Har man tid kvar man kan gå igenom lite tema-rema för att texten ska flyta bättre. Om eleverna vill få tillgång till sin text efter lektionen är det bara att de går in i samma Padlet igen eftersom den ligger kvar tills läraren väljer att ta bort den. Jag valde att göra den här övningen i två olika C-grupper och så här blev deras texter:
​

På bilden finns många människor. De köper grönsaker och frukt på torget. Jag tror inte bilden är från Sverige. Många människor handlar grönsaker. Frukten är svart och gul. Den ser färsk ut. En man säljer frukt. Han är 25 år och jobbar som kassörska. Han står ute. Han står under bananerna.

Några personer säljer frukt på gatan. Frukten är gul och röd. All frukt är bra för hälsan. Jag ser många fina kvinnor. Någon nyser. En man har vit jacka.

Jag ser på en gammal man. Den gamla mannen har på sig jeans. Kvinnan är jättearg på honom.

​På bilden finn många människor. De promenerar och tittar på marknaden. Det finns många goda frukter. Två glada män pratar med varandra när de säljer frukter på en marknad.

På bilden finns en glad person. Han är glad när han får jobba som säljare. Han är ca 39 år och han ser glad ut. Han är ca 39 år gammal. Han står och ler.

Nu ser jag många människor här för att köpa ny frukt. Det sorlar mycket. Det finns en gammal man och det finns en liten pojke bakom honom.

I staden är många människor som promenerar och tittar på frukter och grönsaker. Bananerna är gula och det finns många gröna kiwifrukter. Bilden har många färger!